Regler för personlig assistans
Det är inte helt enkelt att förstå vilka regler som gäller för personlig assistans. Här har vi samlat information om lagstiftning, vilka krav som gäller och hur processen ser ut hos kommunen och Försäkringskassan. Målet är att du ska förstå vad som krävs för att få personlig assistans och vad som gäller vid bedömning, omprövning och beslut.
Vad säger lagen?
Personlig assistans är en insats som regleras i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (LSS). Insatsen innebär ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som behöver hjälp med ett eller flera grundläggande behov på grund av stora och varaktiga funktionshinder. Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insatsen för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt.
Vad är ett grundläggande behov?
Med grundläggande behov avses
- andning
- personlig hygien
- måltider
- av- och påklädning
- kommunikation med andra
- stöd som en person behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att personen fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom
- stöd som en person behöver löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för personens liv eller en överhängande och allvarlig risk för personens fysiska hälsa.
Vad innebär andra personliga behov?
Med andra personliga behov avses sådana behov som inte räknas som grundläggande, men som ändå är nödvändiga för att en person ska kunna leva ett självständigt liv. Rätten till personlig assistans för andra personliga behov förutsätter att personen redan har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov och att de andra personliga behoven inte tillgodoses på annat sätt.
Personlig assistans för andra personliga behov kan även innebära något av följande:
- Väntetid – tid när en assistent behöver vara tillgänglig under personens dygnsvila i väntan på att ett hjälpbehov ska uppstå, utan att det handlar om tillsyn.
- Beredskap – tid när en assistent behöver finnas tillgänglig på annan plats under personens dygnsvila i väntan på att personen behöver hjälp.
- Närvaro vid aktivitet utanför hemmet – tid när en assistent behöver vara med eftersom ett hjälpbehov kan förväntas uppstå, såsom vid resor eller aktiviteter.
I vissa fall kan personlig assistans för andra personliga behov även omfatta behov av mer än en personlig assistent samtidigt, så kallad dubbelassistans.
Vem kan få personlig assistans?
Den som behöver hjälp med ett eller flera grundläggande behov och som tillhör någon av de så kallade personkretsarna i LSS har rätt till personlig assistans.
Vad innebär personkretsarna i LSS?
Personkretsarna i LSS beskriver vilka personer som kan få insatser enligt lagen. För att ha rätt till personlig assistans behöver du tillhöra någon av dessa personkretsar.
Personkrets 1
Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
Personkrets 2
Personer med betydande och bestående begåvningsmässiga funktionsnedsättningar som har uppstått efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
Personkrets 3
Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Vilka åldersgränser finns det?
Det är möjligt att ansöka om personlig assistans så länge riktåldern för pension enligt 2 kap. 10 a-10 d §§ socialförsäkringsbalken (2010:110) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. inte är uppnådd. Om du har ett beslut om rätt till personlig assistans får du behålla insatsen även efter att du uppnått riktåldern för pension.
Det finns ingen nedre åldersgräns för att ansöka om personlig assistans.
Till vilken myndighet skickas ansökan?
En ansökan om personlig assistans skickas antingen till kommunen där du bor eller till Försäkringskassan. Det är omfattningen av ditt hjälpbehov som avgör till vilken av dessa myndigheter ansökan ska skickas.
Kommunen
Kommunen ansvarar för din personlig assistans om ditt behov av hjälp med de grundläggande behoven är mindre än 20 timmar per vecka i genomsnitt.
Försäkringskassan
Försäkringskassan ansvarar för din personliga assistans om ditt behov av hjälp med de grundläggande behoven överstiger 20 timmar per vecka i genomsnitt.
Försäkringskassan kallar insatsen för assistansersättning.
Utredning och bedömning
När en ansökan utreds bedömer handläggaren
- vilka grundläggande behov du har
- hur mycket tid som krävs för att tillgodose behoven
- vilka medicinska underlag som styrker din funktionsnedsättning.
För personer med psykiska funktionsnedsättningar har de medicinska underlagen ofta större betydelse eftersom behoven kan vara svårare att bedöma utan utförliga underlag.
Omprövning av beslut
Ett beslut om personlig assistans kan omprövas regelbundet av den myndighet som har fattat beslutet. Omprövningen görs för att säkerställa att beslutet fortfarande motsvarar ditt aktuella hjälpbehov.
Försäkringskassan gör en omprövning av beslutet om rätten till insatsen har minskat i omfattning på grund av väsentligt ändrade förhållanden. Detta innebär att du har en skyldighet att meddela om något i din situation förändras. Läs mer om vilka ändringar du ska meddela på Försäkringskassans webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
För kommuner finns ingen motsvarande bestämmelse om omprövning, men många kommuner omprövar besluten regelbundet ändå. Det är inte ovanligt att kommuner omprövar beslut om personlig assistans en gång om året.
Ansöka om utökat beslut
Om dina behov har ökat kan du ansöka om ett utökat beslut om personlig assistans. Ett utökat beslut kan bli aktuellt om du behöver fler timmar än tidigare eller om du fått nya grundläggande behov som inte bedömts tidigare.
Vid en ansökan om utökning behöver du kunna visa att dina behov har förändrats, exempelvis genom nya medicinska underlag eller intyg från vårdgivare. Myndigheten gör därefter en ny bedömning av dina behov.
Om du inte är nöjd med ett beslut
Om du inte är nöjd med beslutet du fått från kommunen eller Försäkringskassan har du rätt att överklaga. Hur du gör beror på vilken myndighet som fattat beslutet.
Kommunala beslut
Beslut från kommunen ska överklagas till förvaltningsrätten. Överklagandet skickar du till kommunen som fattat beslutet, som sänder det vidare till förvaltningsrätten. Du måste överklaga inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet.
Försäkringskassans beslut
Om du inte är nöjd med Försäkringskassans beslut kan du begära att de omprövar beslutet. Det innebär att Försäkringskassan tar del av dina synpunkter och gör en ny prövning av ditt ärende. Du måste skicka in din begäran om omprövning inom två månader från den dag du fick del av beslutet.
Om du fortfarande inte är nöjd efter Försäkringskassans omprövning av beslutet kan du överklaga till förvaltningsrätten. Överklagandet måste skickas in till Försäkringskassan inom två månader från den dag du tagit emot omprövningsbeslutet.
Efter att du skickat ditt överklagande till Försäkringskassan, skickar de det vidare till förvaltningsrätten tillsammans med alla handlingar som finns i ditt ärende.
Kontakta vår nykundsansvarig
Har du funderingar på att bli kund hos oss? Kontakta Petra Klinteryd. Hon svarar gärna på frågor gällande ansökan om personlig assistans, byte av assistansanordnare och allt däremellan.
Petra Klinteryd är nykundsansvarig och har mer än 20 års erfarenhet av personlig assistans.