Mål rörande kostnadernas skälighet för beviljad ersättning för personlig assistans.
Domstol: Kammarrätten i Göteborg, mål nr 5640-18
Målet rör dödsboet till en 73- årig man som hade varit beviljad personlig assistans. Dödsboet yrkade om ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för utförd personlig assistans med sammanlagt 131 410 kr. Kommunen beviljade 117 855 kr. Kommunen avslog yrkandet med motivering att utifrån beräkningar och jämförelser som gjordes med motsvarande insatser i kommunal regi var ersättningsanspråken inte skäliga.
Kammarrätten meddelade att med skäliga kostnader avsågs samma slags kostnader som den statliga assistansersättningen ska täcka samt att schablonbeloppet som regeringen fastställer för den ersättningen kan tjäna till viss ledning vid bedömning av kostnadernas skälighet. Det fanns inga bestämmelser om hur schablonbeloppet skulle fördelas på olika kostnader. Riksförsäkringsverkets allmänna råd om assistansersättning anger hur schablonbeloppet lämpligen kan fördelas på olika kostnader när en försäkrad ansökt om ersättning med ett högre belopp än schablonbeloppet. Som utgångspunkt för hur det kan fördelas bör löne- och lönebikostnader svara för 87 % av schablonbeloppet och övriga kostnader för 13 %. Kommunen anförde att kostnaderna för övriga uppgifter hade varit mer än dubbelt så höga än vad kommunen hade räknat med. Enligt domstolen hade dessa kostnader legat inom spannet för vad kostnaderna bör ligga på enligt de allmänna råden. Kammarrätten konstaterade att den omständigheten att kostnaderna hade varit högre än kommunens kostnader för motsvarande utgifter innebar inte att de hade varit oskäliga. Domstolen ansåg att kommunen skulle ersätta beloppet utöver det redan beviljade beloppet.
