Mål rörande rätt till assistansersättning för kommunikation och aktiv tillsyn.
Domstol: Kammarrätten i Göteborg, mål nr 5976-18
Målet rör en 7- årig kille tillhörande personkrets 1 som led av en utvecklingsstörning och autism. Försäkringskassan avslog hans ansökan om assistansersättning med motivering att hans grundläggande behov inte nådde upp till 20 timmar per vecka. Kammarrätten tog del av utredningen som visade att han inte använde något talat språk i dialog. Hans ickeverbala kommunikation bestod i att han iakttog, skrattade, grät, skrek och lät på olika sätt i olika situationer. Utredningen gav tillräckligt stöd för att det krävdes kunskaper om hans funktionsnedsättning, hans kommunikationssätt och om honom för att kunna hjälpa honom att kommunicera. Det var således fråga om ett grundläggande behov som skulle beaktas vid bedömningen av hans rätt till assistansersättning. Inget föräldraansvar skulle beaktas eftersom barn i hans ålder normalt kan kommunicera med andra barn och personer. Gällande den aktiva tillsynen fann domstolen att han tyckte om att sätta på plattorna till spisen, klättra upp på saker och springa iväg. Han var trafikfarlig och bilintresserad. Han var också våldsam mot sin familj och skadade sig själv genom att slänga sig från höga ställen. Med hänsyn till detta meddelade domstolen att hans tillsyn var a övervakande karaktär och kopplad till hans psykiska funktionsnedsättning och till hans svårigheter att kommunicera. Det krävdes en person med ingående kunskaper om honom för att tillgodose tillsynsbehovet. Något föräldraansvar skulle inte beaktas. Domstolen ansåg att de grundläggande behoven uppgick till mer än 20 timmar per vecka och att han därmed hade rätt till assistansersättning.
