Väntesorg – ett tillstånd som saknat ord
Väntesorg är ett ord som inte finns i svenska ordlistan, men verkligen borde. Ett ord som kan beskriva så mycket med just bara ett ord.
Text: Jonas Norén
Foto: Pixabay
Kan man sörja någon som fortfarande är i livet? Någon som finns där, men som ändå kanske är så långt bort. Någon som du älskar över allt annat och samtidigt vet att döden är närvarande hela tiden. Att när som helst kan det vara över.
Det fanns en tysk författare och psykiater på 1940-talet vid namn Erich Lindemann som myntade begreppet ”anticipatory grief”. Det står för en närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall.
I Norge översattes ”anticipatory grief” till det norska ”ventesorg” långt senare av Natasha Pedersen, grundare av den norska föreningen för palliativ vård av barn. Ordet spred sig och kom in i den danska nyordslistan 2021 och beskrivs så här: ”Sorg man kan känna när man är anhörig till en person som är obotligt sjuk, eller som psykiskt har försvunnit.”
Den norska föreningen definierar väntesorg med andra ord: ”Väntesorg är en känsla av saknad innan döden inträffar. Det har beskrivits som en 'normal process', men livet är långt ifrån normalt om man går igenom det.”
Ordet har inte riktigt fått fäste i Sverige, men 2022 händer någonting. En bok som heter ”Väntesorg” ges ut av författaren Anna Pella, som även skrivit boken ”När du ler stannar tiden”. Anna Pella skriver att hon inte minns när hon hörde ordet första gången, men att ordet blev hennes. Annas dotter Agnes har en flerfunktionsnedsättning och Anna beskriver väntesorg som ett tillstånd hon befunnit sig i sedan Agnes föddes. Boken beskrivs som en hoppfull berättelse som påminner läsaren om att ta vara på livet medan det pågår.
Det är just det som blir en stor utmaning för den anhörige, att kunna ha en medveten närvaro i sin väntesorg. Det ska även finnas tid för annat än bara väntan. Det ska inte ligga någon skam i att man som anhörig känner sig lycklig för något eller att man får skuldkänslor för att man skrattar så man kiknar.
I maj 2022 medverkade psykologen Christina Fischler i P1:s programserie ”Kropp & Själ” där hon talade om just väntesorg tillsammans med Anna Pella. Hon tar upp vikten av att man som anhörig behöver ta hand om sig själv under sin väntesorg. Att verkligen ta sig tid till det. Rent fysiologiskt så ligger man i ett stressläge hela tiden, vilket kan leda till sömnproblem, dålig aptit och brist på fysisk aktivitet. Att ta hand om sig själv gör att du som anhörig orkar vara ett starkare stöd till din närstående.
Så varför har vi inte ett svenskt ord för något så konkret? Nu tycker jag att vi har det. Ordet är väntesorg.
Väntesorg – ett tillstånd som saknat ord
Väntesorg är ett ord som inte finns i svenska ordlistan, men verkligen borde. Ett ord som kan beskriva så mycket med just bara ett ord.
Text: Jonas Norén
Foto: Pixabay
Kan man sörja någon som fortfarande är i livet? Någon som finns där, men som ändå kanske är så långt bort. Någon som du älskar över allt annat och samtidigt vet att döden är närvarande hela tiden. Att när som helst kan det vara över.
Det fanns en tysk författare och psykiater på 1940-talet vid namn Erich Lindemann som myntade begreppet ”anticipatory grief”. Det står för en närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall.
I Norge översattes ”anticipatory grief” till det norska ”ventesorg” långt senare av Natasha Pedersen, grundare av den norska föreningen för palliativ vård av barn. Ordet spred sig och kom in i den danska nyordslistan 2021 och beskrivs så här: ”Sorg man kan känna när man är anhörig till en person som är obotligt sjuk, eller som psykiskt har försvunnit.”
Den norska föreningen definierar väntesorg med andra ord: ”Väntesorg är en känsla av saknad innan döden inträffar. Det har beskrivits som en 'normal process', men livet är långt ifrån normalt om man går igenom det.”
Ordet har inte riktigt fått fäste i Sverige, men 2022 händer någonting. En bok som heter ”Väntesorg” ges ut av författaren Anna Pella, som även skrivit boken ”När du ler stannar tiden”. Anna Pella skriver att hon inte minns när hon hörde ordet första gången, men att ordet blev hennes. Annas dotter Agnes har en flerfunktionsnedsättning och Anna beskriver väntesorg som ett tillstånd hon befunnit sig i sedan Agnes föddes. Boken beskrivs som en hoppfull berättelse som påminner läsaren om att ta vara på livet medan det pågår.
Det är just det som blir en stor utmaning för den anhörige, att kunna ha en medveten närvaro i sin väntesorg. Det ska även finnas tid för annat än bara väntan. Det ska inte ligga någon skam i att man som anhörig känner sig lycklig för något eller att man får skuldkänslor för att man skrattar så man kiknar.
I maj 2022 medverkade psykologen Christina Fischler i P1:s programserie ”Kropp & Själ” där hon talade om just väntesorg tillsammans med Anna Pella. Hon tar upp vikten av att man som anhörig behöver ta hand om sig själv under sin väntesorg. Att verkligen ta sig tid till det. Rent fysiologiskt så ligger man i ett stressläge hela tiden, vilket kan leda till sömnproblem, dålig aptit och brist på fysisk aktivitet. Att ta hand om sig själv gör att du som anhörig orkar vara ett starkare stöd till din närstående.
Så varför har vi inte ett svenskt ord för något så konkret? Nu tycker jag att vi har det. Ordet är väntesorg.