Akram – en assistenthjälte

Jag och min kollega Micael tog en tur till Vagnhärad för att träffa Akram Aboulouh. Akram är en 60-årig man från Syrien som kom till Sverige 2014. Efter många utmaningar fann han till slut sitt drömjobb som personlig assistent till vår kund Rasmus.

Text & foto: Jonas Norén

Vår kund Rasmus tillsammans med sin assistent Akram

Vi ville göra en film om människan bakom titeln personlig assistent. Målet var att hitta någon som stack ut, någon som visade extra engagemang och brann för att hjälpa andra. Våra assistanschefer nämnde Akram, och vi tog kontakt med honom.

I telefonen möttes vi av en blyg men mycket vänlig röst. Han växlade mellan svenska och engelska när orden blev för svåra. Vi bestämde träff på Paletten, den dagliga verksamhet där Rasmus spenderar sina vardagar i Vagnhärad.

Paletten är en liten men gemytlig plats där fem personer har sin dagliga verksamhet. När vi klev in i samlingsrummet kändes ett lugn i luften. En av medarbetarna spelade gitarr medan alla som kunde sjöng med i olika visor.

Akram visade oss runt och vi fick hälsa på alla som arbetade där. Det märktes att han var stolt över att visa upp Paletten för oss, och han utstrålade verkligen kärlek när han talade om sina kollegor och verksamheten.

– This is the house of love, sa Akram flera gånger.

I sitt hemland arbetade Akram inom FN som ingenjör. När kriget bröt ut i Syrien tvingades han fly ensam utan sin familj. I Sverige bodde han i ett flyktingläger i två år innan hans fru och barn kunde komma efter. Denna period var mycket påfrestande och ledde till en djup depression.

Första tiden i Sverige var svår. Språket och att hitta en sysselsättning var stora utmaningar. Akram började arbeta inom hemtjänsten och fick så småningom chansen att prova på jobbet som personlig assistent. Det var då han mötte Rasmus.

Rasmus har en medfödd hjärnskada, en svår utvecklingsstörning samt svårbehandlad epilepsi och autism. Han bor i egen lägenhet i Västerljung, strax utanför Vagnhärad, och har dubbelbemanning all vaken tid och enkelbemanning på natten.

Akram tog sig an Rasmus som om han vore hans egen son. Han kände snabbt att arbetet med Rasmus gav honom den energi han behövde. De har utvecklat en stark relation under de år de känt varandra. Akram kan idag lätt känna av Rasmus humörsvängningar och de små tecken han gör när han är glad eller på väg att få ett anfall.

– Rasmus förstår allt, han känner allt. Många kanske inte tror det eftersom han inte kan göra sig förstådd, men Rasmus känner, sa Akram flera gånger under vår vistelse.

Rasmus älskar att åka bil, så när Akram skulle köpa ny bil valde han en som hade utrymme för att ta med Ramsus och alla hjälpmedel som behövs. Han fixade även en träningscykel som Rasmus tränar på varje dag.

När vi var hemma hos Rasmus, visade de stolt upp cykeln och Rasmus fick träna en stund medan Akram berättade:

– Jag märker stor skillnad på Rasmus efter att han börjat träna med cykeln, han sover bättre, får bättre aptit och känns gladare. Det gör mig glad.

Akram och Rasmus visar träningscykeln som Rasmus tränar på varje dag.

Akrams son Noel föddes för 13 år sedan med ett allvarligt hjärtfel, vilket har påverkat familjen mycket. Han har opererats flera gånger och har stundtals varit svårt sjuk. Noel kräver konstant tillsyn, och Akram spenderar det mesta av sin lediga tid med att ta hand om honom. Jag frågade under intervjun om Akram någonsin får tid för sig själv och vad han gör för att fylla på med energi.

– Jag får så mycket kärlek och energi av att vara med Rasmus, det räcker. Självklart finns det stunder då jag behöver egen tid, och då tränar jag mycket. Jag har bland annat svart bälte i karate!

Den sista intervjun med Akram gör vi i hans hem i den fina sommarstaden Trosa. Vi får träffa hans fru och sonen Noel. I lägenheten ser vi Noels hjälpmedel, bland annat en andningsmaskin och luftrenare. Noel är till en början blyg, men när vi frågar om han vill vara med framför kameran tillsammans med sin pappa, svarar han ja. När kameran rullar pratar han på som om han aldrig gjort annat:

– Min pappa är snäll och duktig. En gång fick jag vara med och jobba med Rasmus, det var kul. Det är roligt att hjälpa människor. En dag skulle jag vilja bli polis.

Efter inspelningsdagen och intervjuerna blev vi bjudna på arabiskt kaffe och kaka hos Akrams familj. Både jag och Micael var överens om att Akram verkligen är en assistenthjälte. Han ger så mycket kärlek till Rasmus, sin familj och sina kollegor.

Det är inte ofta jag träffar någon som Akram. Se filmen nedan.

Bildpuff till filmen om Akram

Vill du ha koll nya artiklar? Prenumerera på VIVIDAfeeden här!

Vill du ha koll på nya artiklar? Prenumerera på VIVIDAfeeden här!

Hantera prenumeration

Dela:

Dela: